Det är sjukt egentligen hur man kan vara glad men samtidigt så jävla ledsen. Det som ligger och trycker och spänner i bakhuvudet, som man ständigt tänker på fast man tränger undan det så gott det går. Idag på förmiddagen fick jag besök av syster och hennes vän (min vän också för den delen), vi käkade lunch tillsammans här hemma, fikade och drack kaffe. Vi spelade även Nintendo Wii, haha. Vad kul det var.. Rayman is the shit!

Nu är jag ensam igen, kom precis in från en promenad med hunden. Sitter här med en lista bredvid mig som jag skrev igår, allt som jag borde göra idag, typ tvätta (snart avklarat) dammsuga, dammtorka, våttorka golv och kök, med mera.. Känns som att jag kommer att hoppas direkt till sista punkten; ta en varm lång dusch med hårinpackning och kroppspeeling.

Känner mig uppgiven och helt seg i skallen. Känner mig maktlös på vissa plan. När jag känner efter ordentligt så mår jag rent ut sagt skit över det. Men det är inget jag kan påverka nu, jag har försökt. Det mottags inte.

Längtar tills min karl kommer hem så jag får en lång varm härlig kram. Bara dra in hans doft och känna mig lite liten sådär.. Älskar det. 18 månader idag älskling, mer i sinnet. Kom hem nu älskling och få mig att må bra, jag behöver dig....