You're the storm

you fill my heart
you keep me breathin'


Ligger ute i soffan och längtar efter morgondagen. Att vakna av min underbara dotters glada jollrande, få ta henne i min famn och hålla om henne, snusa henne bakom örat och känna hennes doft. Min dotter. Då och då översköljs jag av en sådan overklighetskänsla, det här kan inte vara sant. Tårarna bränner bakom ögonlocken. Det är sant. För första gången i mitt liv kan jag med all sanning säga att - jag är lycklig.

Äntligen är jag hel. Och det var du som fattades mig, Vilda. ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0