Fan vad trött jag är. Tomas ligger och sover som om han inte hade ett bekymmer i världen. Sötsnutt där. Känner ju att jag måste avhandla lite av de dagarna som gått här, seriöst, folks!


Igår hade jag upprop och registrering för min svenskakurs. Helt sjukt.
Läskigt var det också, men som tur var så hade jag fått hjälp av Gustav och Tomas att hitta dit jag skulle också. :) Tack!


Efter att allt det där tjaffset var klart så begav vi oss iväg till PC CITY och snokade runt bland alla snygga datorer. Mumma. Det blev en liten snuttis som nu är har tagit vetekuddens plats som bästa matrialistiska sakvän. Jag har döpt den till Mikkelsen, eller ja, Tomas som kom med iden. Säg det med en liten touch av danska, så, perfekt! Alla ni som såg Itzhaks Julevangelium förstår.


Efter datorinköpandet så försvann vi ner på stan och åt på kinarestaurang. Mys. :) Buffé, det kan ju aldrig slå fel. Så vi satt där och svullade en timme eller så, sedan gick vi vidare till mitt nya favoritcafé Storken, där herrarna avnjöt varsin kaffe. Jag däremot var så proppmätt efter kinamaten att jag redo att vomitera.


Sen gick vi ner till bion och såg The Departed. Jävligt bra film faktiskt. Måste säga att titeln verkligen speglar filmen..! Lite jobbigt att sitta igenom två och en halv timme film när dom röker i varenda scen. Hua. Abstinens, någon?


Efter filmen lämpade vi av Gustav hemma hos sig, och vi försvann ut i Järlåsas skogar. Så väldigt mysigt det är där ute, fattar inte. Så tyst och skönt, inte tala om hur fint det är, väldigt vackert. :) Så sent på natten kröp vi ner i Tomas översköna säng och somnade gott. Mwaha. Idag så fick jag låna en massa böcker av Tomas mamma Marit också, hon är verkligen skitsöt. Hon har också läst den svenskakursen som jag ska läsa nu, och hon har typ alla böcker man behöver. Fast vissa kommer man ju köpa bara för att det är kul att ha egna också. Kul att ha ngt schysst att fylla upp bokhyllan med.

Frida ringde två gånger idag, jag kände att jag fick mitt dagliga behov stillat. Så skönt att kunna prata med henne och bolla tankar och funderingar, hon förstår mig. Tack sötnos, kärlek genom allt.




Imorgon är det dags för kalas för Louisa och Keisha, snuttigt värre. Se om man klarar sig de femtio metrarna till grannhuset, det är ju faktiskt storm ut. Pfft. Jag som verkligen trodde att växthuseffekten hade fixat mig en grön vinter i år, ack vad jag bedrog mig.



Nu får det fan vara nog. Godnatt!