Om saknad och avstånd

Fan också. Somnade i soffan med en konstig känsla i magen. Tänk om allt faktiskt skiter sig?! Aaaaaaaaaaaaah. Jag saknar Frida. Min Frida. Som jag kan prata med allt om, allt och ingenting. Den enda som förstår. Den enda som försöker förstå. Hon har inte alla svar, men hon har kramar. Frida, tycker du ska komma hem nu! Nu har vi lekt klart, du har testat på lumpen, hrm, ett par dagar. Nuff. Egoist som jag är, jag vill ha dig här! Så jävla skönt att hon ringer när hon har en sekund över, våra femtonminuterssamtal var kväll är guld värt. Bara att få höra hennes röst lugnar mig så något förbannat. Så är det.

Idag har jag iaf fått ganska mycket gjort. Försöker hålla tankarna borta från Fredag och dess innebörd. Det fanns en ledig tvättid imorse, så den nallade jag. Idag ska jag vara effektiv och göra allt det jag inte gjort tidigare i veckan. Tomas diskade igår så det slipper jag iaf. Dammsuga, damma hyllorna, tvätta alla speglar.

Allt jag vill är att få bort den förbannade sängen också, så att inte hela mitt sovrum består av sängyta. Ska släpa ut stereon i vardagsrummet också, blir nog bäst så. Så kan man lyssna på höghög volym. :)

Sitter och läser igenom mina CSN-papper och det har verkligen gått in i mitt huvud nu vilken jävla fetingskuld jag kommer att ha till dom jävlarna. Har iaf fått reducerat min betalning för detta år, ska bara betala typ 3000 spänn. Känns ju gött. Hrm.

Fan vad hungrig jag är. MAT!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0