Jag blir bara så frustrerad. På människan. De där tragiska människorna som inte har något bättre för sig än att trycka ner andra för att själva uppnå någon sorts "lycka". Deras enda kick, som något jävla uppåttjack.

Jag har så mycket jag vill säga men svårt att få ut i ord.. det är mest ett virrvarr av känslor. Jag tycker så synd om dom. Med hjärta av sten och en själ som säkert flygit sin kos för länge sen.. det väl tragik om något? Rykten, förtal och rent skitsnack, människor som ska föreställa vara vuxna och till och med har barn. Sorgligt att dom inte finner mer lycka i att umgås med sina barn och leva sina egna liv än att försöka förstöra andras.

Jag vet iallafall att jag vill uppfostra min dotter till att vara en god och vänlig person, som bryr sig om sina medmänniskor och vågar stå upp och säga något när hon tycker någon behandlas illa, eller när något är fel. Jag vill att hon ska bli så pass trygg i sig själv så att hon orkar stå ut i den här världen med alla korkade personer som hon kommer att tvingas möta under sitt liv. Jo, idioter kommer alltid att finnas. Och hon kommer att få dem i sin närhet. I skolan, på jobbet, på internet, bland "vänner". Min Vilda, minns att du aldrig sänker dig till deras nivå. Du är för bra för det.

---

I min närmaste krets har jag en kvinna som betyder oerhört mycket för mig. Min syster. Jag har två stycken (systraMi också ♥), som jag älskar och värnar om bäst jag kan, och jag väljer att skriva lite om min äldsta syster.

Bakgrundshistoria utgår, kontentan är att.. den här kvinnan är så fruktansvärt stark att jag ofta förvånas över hennes ork och livsglädje. Hur hon alltid kan vara så glad, snäll och hjälpsam till alla i hennes närhet. Påhittig och flitig, vill göra alla till lags och glömmer nog ofta bort sig själv i många lägen. Så många gånger som jag önskar att jag kunde förinta alla äckliga människor som vill dig illa, som verkar ha som enda mål att se dig ledsen.. men älskade syster, i samma ögonblick jag önskar det så kommer jag ju på.. det är synd om dem. Avundsjuka, hat och illvilja är det enda som driver dem, som får dem att gå upp om morgonen.

Du däremot har mycket mer. Fyra underbar ungar, en man som älskar dig. En familj som älskar och stödjer dig, riktiga vänner som hjälper och stöttar dig.. och du. Du har allt det som dom människorna saknar. Om dom hade det som du har, skulle dom aldrig hålla på som dom gör.

Jag kan inte förklara vilken underbar människa du är, för orden räcker liksom inte till. Alla goda egenskaper du har, vilken underbar mamma/syster/moster du är. Hur du ställer upp och hjälper till, ordnar och fixar, och framför allt, du lyssnar. Även om det bara är skitsaker, något litet så tar du mig alltid på allvar. Jag får vara arg och grinig ibland, för du vet att jag är morgontrött och får humörsvängningar när blodsockret sjunker. Du blir inte arg på mig för det. Du ringer och frågar vad jag gör och hur jag mår, hur det gick på jobbet eller vad som. Jag pratar, du lyssnar och förstår.

Din vänskap, vårat syskonband och relation är otroligt viktig för mig, och mår inte du bra så gör inte jag det heller. Jag önskar jag kunde göra allt bra och att du skulle få leva ditt liv i fred, utan andras intrigmakande och destruktiva inblandning.


Minns vem du är och vad du har.

Jag kommar alltid att finnas här, vad som än händer i livet.