Nu är det dags för lite rutiner igen, känns bra. Vilda är tillbaka på dagis, själv jobbar jag ju inte förrän på fredag. Så hon är lite 15 timmarsbarn den här veckan + några timmar på fredag eftermiddag. Som den lilla donnan har längtat efter sina kompisar så var jag så glad för hennes skull imorse när vi rullade in på dagisgården. "Dagis! Kompisar!" utbrast hon. Det var många nya barn som börjat nu efter sommaren så det var lite överväldigande för henne i början när vi stod i hallen och blev utstirrade av fyra små knoddar som aldrig sett oss förr. Då blev hon lite blyg och borrade in huvudet mellan mina ben. ♥ Som vanligt släppte det efter nån minut och hon snodde en sandal och började inspektera den noga.

Efter dagislämninge gick jag förbi jobbet och tänkte prata med min chef, men hon var inte där.. som tur var så var den andra chefen där och kunde hjälpa mig. Berättade om graviditeten (fast det hade hon redan hört tydligen) och sa att jag gärna ville jobba massor men att jag inte kan gå till personer som har MRSA. Men det hade hon ju full förståelse för och sa bara att jag inte behöver gå dit och är schemat skrivet så ändå så har jag rätt att ändra det. Alltså, en så stor sten som släppte från mina axlar. Sjukt skönt att veta att det gick att lösa och att jag faktiskt får jobbpass ändå. Pjuh.

Så nu har jag lite jobb inbokat till och med en bit in i september, hur bra som helst.



I övrigt så mår jag svinigt illa och sitter och sippar på ett glas av svärmors hemmakokta svartvinbärssaft.
Ska hämta Vilda om ca 45 minuter så jag hinner lägga mig på soffan en halvtimme. Gud. så. skönt!