Ett sms.

Ann-Caroline skickade mig ett sms ikväll som löd så här;
"Det är självklart att jag peppar dig! Du är så stark som gör detta.
Du har blivit en fantastisk människa. Det är så roligt att se att
du mår bra. Det gjorde du inte förut."

Det fick mig att tänka tillbaka till allt som tidigare var "jag". För jag kan inte påstå att jag ens är i närheten av att vara den jag varit, självklart, jag är förändrad för all framtid och det känns så jävla bra. Sitter och tittar på gamla bilder och tänker tillbaka på minnen, bra och dåliga.

Bild från när jag gick ettan på gymnasiet (kan inte tänka riktigt, måste varit 2002?) Här började personlighetsförändringen de flesta ungdomar går igenom där man försöker hitta sin identitet. Jag letade länge, fann inget. Dög inte. Ful. Oälskad. Livskris. Osäker.



Året var 2006. Nyckelord; Festa, jobba, supa, kröka, röka vattenpipa, hemmafest, Veras. Ja ni fattar. Minns de vänner jag hade då, vi som trodde att vi alltid skulle hålla ihop. Idag ser jag ju det så klart. Vi var ju bara varandras tidsfördriv för några år, och jag klandrar ingen för att gå vidare utan mig. Jag skulle heller inte ha behållt mig som vän. Fortfarande osäker, otrygg och tvingade mig att vara alla till lags. Det är klart att det inte fungerar i längden. Topparna och dalarna kom ofta här, inget mellanting fanns. Leendena ser så påklistrade ut, spyframkallande och äckligt.


Jag behöver nypa mig i armen för att förstå att jag inte är samma människa som är på bilderna här, jag är så långt ifrån dem jag kan komma. I känsla och sinne. Jag har tusen bilder som jag inte kommer att dela med mig av här, av gamla vänner, från fester och andra tillfällen som jag bara kommer att titta på en gång till nu för att sedan radera.


Jag har blivit en fantastisk människa. Som individ, vän, mamma. Jag är äntligen jag.

Jag är så långt ifrån det där mörka och de äckligt påklistrade leendena. Visst fan är det underbart?!



Tack älskade Ann-Caroline för sms:et.

Kommentarer
Postat av: Ann-Caroline

Jag kommer alltid stå vid din sida ängel. Det jag skrev i sms:et menar jag till 110%. Är glad som har dig som min vän, att vi har hittat tillbaka till varandra.

2009-05-13 @ 07:04:52
URL: http://mellanhimmelochhav.blogg.se/
Postat av: Lina

Man blir alldeles rörd när man läser inlägget. Måste vara en helt underbar känsla att hitta sig själv på det sätt som du gör.. Jätte intressant blogg om er familj och dina tankar! tummen upp

2009-05-13 @ 08:15:38
Postat av: Camilla

Jag blir så glad av att läsa att du mår bra! For the record vill jag bara säga att jag har alltid tyckt att du är en guldklimp, även när du inte själv tycks ha känt så. Vi har ju aldrig riktigt lärt känna varandra du och jag men du vet hur det är ibland med personer som man spontant känner att man tycker om för dom är fina personer även om man inte känner dom? Du har alltid varit en sån i mina ögon!



Sköt om dig och din fina familj!

Kram

2009-05-13 @ 09:19:33
Postat av: Annah - mamma till finaste pärlan Chloé

Skrev själv ett liknande inlägg igår om hur livet förändrats sen man blev mamma. Man lämnade verkligen sig själv och blev en så mycket bättre person, lyckligare och gladare. Man hittade sig själv helt klart!

Underbart att läsa!



KRAM

2009-05-13 @ 11:24:55
URL: http://carpeannah.blogg.se/
Postat av: Anna Lundin

Riktigt underbart att höra att du har blivit bättre. Jag har inte känt dig när du mådde sådär så jag vet inte alls hur du mådde och så då.. men är väldigt glad att du mår bra nu.

Jag känner igen mig så mycket i det du skriver, göra alla till lags, klistrar på ett leende... osv.

Usch jag vill verkligen inte vara sådan!

Hoppas vi hittar varandra och blir bra vänner sedan. ha det bra! Kram *

2009-05-13 @ 15:59:38
URL: http://uglyandbeautifulgirl.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0