Ledig idag, sitter hemma och funderar på vad jag ska göra av mig själv.
Vaxa benen kanske?

Satt och tittade igenom en massa bilder - som vanligt när jag inte har nått för mig.
Allt annat än just NU känns så långt borta. Jag kan knappt tänka mig hur gymnasiet var, ett enda virrvarr av känslostormar, upp och ner. Vänskap som vi sa skulle vara för all framtid, finns inte kvar. Trodde inte att jag skulle ta så lätt på saker egentligen, det är sådant man får lära sig med tiden. Det bara är så. Att nått som gjorde mig så jävla ledsen tidigare i mitt liv, bara för några år sen, får mig att skratta idag. Skumt.

Det känns som att jag lever i en bubbla, i ett samhälle där vi håller varandra om ryggen ständigt. Jag håller inte med allt ni tycker, och allt ni säger, men jag står ändå för er rätt att få säga precis vad ni vill. Det kallas nämligen yttrandefrihet. Sen om det handlar om ren backstabbing eller om politik, skiter jag i.

Säg vad ni vill, bara ni står för det då. 
¨
 Bye.